Presteles Trädgårdskafé & Logi

Kursgård, konferenser, bed and breakfast, upplevelsepaket och samarbeten med andra lokala aktörer, bland annat Åbrånets Limousin 

©2019 Presteles Trädgårdskafé

Bilderna på hemsidan är tagna av Stephanie Robert

Mona Prestele

Jag studerade Landskapsarkitetkur och Landskapsplanering vid Muenchens Technische Universität Weihenstephan i Tyskland och är eldsjälen bakom Presteles Trädgårdskafé och logi.

 

Jag har jobbat med att planera och anlägga trädgårdar i både Tyskland och Sverige sedan 2007. Dessutom drev jag det krav-certifierade samt White Guide utmärka Kaféet, Kafé anno 1762, Olofsfors Bruk mellan 2012-2019. Vid Hushållningssällskapet Västerbotten/ Norrbotten jobbade jag med matprojektet Qvarkenfood och tog på sig uppdrag inom trädgårdsplanering.

Mitt trädgårdsintresse

Trädgård, blommor och grönsaker har alltid haft stor betydelse i mitt liv sedan jag var liten. Mina morföräldrar bedrev en liten gård med blandad grönsaksodling i det så kallade “vitlökslandet” vid Nuernberg i Tyskland. När jag hälsade på de som barn så brukade jag tillbringa hela dagarna i trädgården och på åkrarna och smakade mig genom alla möjliga ätliga grödor, bär och frukt. Min morfar Andreas älskade även blommor så han brukade odla nyttoväxterna tillsammans med en mångfald vackra färggranna blommor.  

Gröna förebilder och längtan efter smaker från förr

På lördagarna hade mina morföräldrar ett marknadsstånd på gården där byborna och stadsborna brukade komma och handla grönsaker och blommor. Ibland fick jag också stå där och sälja i mitt alldeles egna lilla marknadsstånd, då plockade min mormor Anna blombuketter och hjälpte mig att göra utbudet extra fint att jag fick sälja mycket. Så roligt det var med höstastrar och prydnadspumpor till höst minns jag. Min mormors syster Regina höll också på med grönsaksodling och hon hade till och med en av regionens första kravcertifierade gårdar (fast demeter heter den föreningen på tyska) redan på 60-talet. Hon var en stor förebild åt mig och mitt miljötänk.

 

Att mina morföräldrar var grönsaksbönder betydde ju också att vår dagliga kost var rik på solmogna grönsaker och örter. Vit sparris i alla möjliga facetter på majmånaden med bland annat kokt och toppat med färsk gräslök, sås hollandaise och nya potatisar som tillbehör. Eller krispiga nyplockade sallader som marché sallad och ekblad med sötsurlig vinegrette, rädisor och en blandning av färska örter som citronmeliss, vinruta, gräslök, myskmadra.

Och solmogna tomater med basilika och en särskild korv (Nürnberger Stadwurst) som man blandar tunt uppskuret med tomaterna till sallad. Och till det fanns det alltid surdegsbröd med råg och kryddor från ortens stenugnsbageri. Så det har nog präglat mig från början och det har vuxit fram en längtan till att återuppleva de här tiderna och dela de här smakerna och intryck med andra.

Inspirerad av Brittiska slottsträdgårdar

Men kopplingen till själva trädgårdsdesign har ett annat ursprung. Intresset för det gröna har förstås alltid funnits djupt förankrat i mig men själva trädgårdskärleken började när jag var 9 år gammal. Då tog oss mina föräldrar på en slotts- och trädgårdsresa till England och Skottland. Under de tre veckorna fick vi besöka för mig oräkneliga slott, som jag som barn  tyckte var ganska långtråkiga. Mina föräldrar var konsthandlare och därför särskilt intresserade i antika möbler, tavlor och porslin. Så efter att ha tillbringat långa eftermiddagar i de olika, delvis mörka slottsanläggningar var jag särskilt förtjust i att komma ut till de gröna och ljusa brittiska slottsträdgårdar med sina olika trädgårdsrum och prakt av perenner och prydnadsbuskar.

 

När yrkesfrågan kom upp som tonåring ledde just den här upplevelsen i Storbritannien till mitt önskemål att bli landskapsarkitekt. Som tur var fick jag möjligheten direkt efter studenten. Jag började läsa ämnet landskapsarkitektur på Universitetet i Weihenstephan vid München. Redan som student jobbade jag på olika handelsträdgårdar och fick även mina första uppdrag att gestalta olika trädgårdar. Mest fängslad var jag av perenner, prydnadsgräs och rosor. Längtan blev större och större att få ha en egen tillräckligt stor trädgård där jag kunde kombinera både det fina och det nyttiga. Men i de trånga förorterna vid München verkade det som omöjligt att få äga en tomt som skulle kunna utvecklas till en drömträdgård.

Kafé Anno 1762 och drömmen som blev sann

I samband med detta problemet blev målet att flytta till Sverige och köpa en gård på landsbygden allt större. När maken just hade doktorerat klart i Tyskland så fick han möjlighet att börja som postdoc vid Universitet i Umeå och så gick drömmen i uppfyllelse, vi kunde flytta till Sverige. Drömmen om gården på landsbygden fick dock fortfarande vänta några år. Och så började jag driva Kafé Anno 1762 på Olofsfors Bruk där jag hade förhoppningar att göra om trädgården på ett fint och lantligt sätt och ville plantera rosbuskar och perenner. Men eftersom hela Brukets utemiljöer är kulturminnesskyddad fick jag aldrig genomföra mina önskemål om en blommande uteservering till mina Kafégäster. Så efter sju år på Bruket satsade jag på min egen dröm och började skapa min alldeles egen helhetskoncept som består av kombination mat-trädgård-hemodlat-gästboende. Nu har tiden kommit! Och det vill jag gärna dela med er!